Gallimatias

Igår när jag och Kev B var på bio så fick vi höra en rolig sak. Där var en kille som tydligen hade bokat fel platser. Istället för att få platserna längst bak, så hade han, mot sin förtvivlan sett fel på hemsidan och fått platserna längst fram. Tjejen i hans sällskap var inte sen att upptäcka denna fadäs. Man kan ju undra hur situationen för dessa unga knoppande ungdomar förändrades när misstaget var ett faktum. Killen hade ju säkert sett fram emot ett par härliga hångel och kanske ett par beröringar, men på bråkdelen av en sekund krossades hans drömmar. Bittert kan tyckas, vi får hoppas det gick bra ändå.

Men i allt det här kan jag inte låta bli att tänka på hur attraktivt bio egentligen är på första dejten. Jag har fått i uppfattning att det är ganska klyschigt och inte alls något att eftersträva. Det är ju det mest osociala av alla platser man kan besöka. Det som fick mig att misstro min tidigare uppfattning om att bio var ett dåligt första dejten-knep var den stora, osdiskreta kondomautomaten som sitter uppe i herrarnas toalett. Det måste ändå betyda att en del som varit på bio har sex efteråt, annars hade där antagligen inte suttit en kondomautomat. Jag menar, det finns nog inte tillgång till preventivmedel på operan, mycket på grund av att man inte har sex efter en sådan föreställning. 
  
Men samtidigt så tycker jag att det klingar fel på något sätt...

- Så, hur gick nu dejten?
- vi var på bio och såg Arn-tempelriddaren
- Jaja, fan vad gutt, fick du ligga?
- Klart

Men jag antar att bio kanske är ett för många uppskattat sätt att träffa kvinnor på, kanske för att man slipper prata, det blir mer "less talking, more touching", vilket många är ute efter i dagens samhälle.

Man kan ju även få för sig att placeringen av kondomautomaten är ett strategiskt knep av Mr SF himself, med resonemanget att "ser folk att det finns tillgång till kondomer, så får de säkert i uppfattning om att det är ok, vilket leder till fler besökare". Kanske något för Svenska kyrkan att tänka på?

// Lister

En svensk är i regel gnällig. Man hör ofta att:

- skatterna är för höga
- sjukvården har för långa köer och för dåligt utbildad personal
- bensinen kostar för mycket

( Notis: Folk verkar inte förstå att det, ofta, är kopplat till en större helhetsbild. T.ex. dyr bensin - bättre miljö, höga skatter - bättre välfärd, gratis sjukvård - långa sjukvårdsköer)

Men när svensken åker utomlands förändras han. Det är som han på planet/tåget/bilen tar av sig sin gnälliga personlighet och tar på sig skrytkostymen. För när man träffar en svensk utomlands hör man alltid skrävel om både det ena och det andra.

- The swedish girls are so much more beautiful than your ladies who looks like pigs!
- In Sweden we have free medical care and better doctors than you have!
- We are actually getting payd (studiebidrag) to go to school!

Detta är ett fenomen som gäller, nästan, varenda svensk. Man sitter och pratar med en inhemsk person och berättar glatt hur Sverige är bättre än dennes land och man tänker inte en sekund på hur man framställer Sveriges befolkning. Svenskar är inte kända för sin ödmjukhet utomlands i alla fall, det är en sak som är säker.

// Hinnka

Nu har påsken släktmiddag precis gått till ända och det är med blandade känslor jag sitter här. Det är samma sak varje gång, man sitter ner i timmar och snackar massa trams och man väntar bara till det ska till slut. Visst kan jag säga att jag tycker det kan vara lite småtrevligt att träffa släkten once and a while, men när vi suttit ner i en timme, så vill jag bara därifrån. Fan, det är nästan att jag vill att en olycka ska hända, så att jag får en legitim anledning att lämna denna tillställning. Jag hade blivit glad om det mitt under middagen hade ringt en äldre herre med rysk brytning och sagt "Du ska dö din jävel, det är bäst för dig att du lämnar landet, annars jävlar" (varför en rysk herre skulle säga så hör inte till historien). Hade det hänt, så hade jag utan problem kunnat gå in till min släkt och säga "tyvärr kära vänner, jag mååste tyvärr dra, det gör mig så ledsen, vi hade så mycket att prata om....." så står man där och låtsas att man är ledsen och inte har en tanke på att en stor ryss ska kötta en, för HEY! Jag slipper sitta här bland ett gäng stofiler!

Det som alltid förbryllar mig kring dessa träffar är gamlingarnas samtalsämnen och deras åsikter. Några ämnen som alltid kommer upp på tapeten är ICA, sjukdomar, blommor och tv-program.

     Man sitter och hoppas att man själv inte ska bli så när man blir gammal, men jag tror inte att man något val. Jag har ju insett att desto äldre jag blivit, desto mer intresserad blir jag av att delta i deras diskussioner, slutsatsen kan kanske dras, jag håller succesivt att förändras till en av dom, så lagom till min 60 årsdag så kläcker puppan och jag flyger ut som en fullfjädrad gamling. Hur många gånger har man inte hört personer, inklusive jag själv  säga att "När jag blir gammal så ska jag vara cool!", men helt ärligt, hur uppskattat hade det varit om en gamling suttit och rökt en gås och skejtat och snackat i slang;

-          Igår baxade jag en riktig bitch, det var så jävla najs

-          men morfar, det är mormor du snackar om, och du ljuger, ni har inte sex, du är ju 80 år.

Det kanske är en del av vardagen att snacka skit om gamla, kanske för att vi känner oss så jävla unga och trendiga. Vi är framtiden! Vi unga vet att vi säkert kommer bli som dom, men det är så lång tid dit, så vi kan fortfarande slappna av. Jag tror att vi behöver kontrasten i vardagen mellan gammalt och ungt och kanske är det nyttigt att höra om hur det var förr, hur det var när mormor var på Lanzarote 1926, vem som är trevlig på ICA och vilka blommor som blommar nu.

Jag ska inte lägga större vikt vid allt det här. Nu är det över för idag i all fall och jag mår efter omständigheterna bra.

Dagens ord som hördes under middagens gång:  kavat ("Bertil på ängen var otroligt kavat, en oerhört check man")

// Lister